Her kjem eit oversyn over bøyingslæra, morfologien i irsk.

Substantiv er delt inn i genusklassar, dei blir bøygd i numerus og kasus, og verb blir bøygd i person og tal. Delar av irsk morfologi er ikkje typisk for ikkjekeltiske indoeuropeiske språk, som bøygde preposisjonar og initial konsonantendring.

Pronomen endre

Personlege pronomen endre

Personlege pronomen blir ikkje bøygd i kasus, men dei har tre ulike former, konkunktive, disjunktive og emfatiske former.

Normal ordstilling i irsk er verb-subjekt-objekt. Den forma av subjektet som kjem rett etter verbet blir kalla konjunktiv.

Person Singular Plural
1. (muid)
2. sibh
3. mask.
fem.
siad

Viss pronomenet ikkje er postverbalt subjekt, er det den disjunktive forma som blir brukt:

Person Singular Plural
1st sinn, muid
2nd thú sibh
3rd masc. é;
fem. í
iad

Eit tredje sett av former er dei emfatiske formene, brukt der pronomenet har ekstra vekt:

Person Singular Plural
1st mise muidne, sinne
2nd t(h)usa sibhse
3rd masc. (s)eisean
fem. (s)ise
(s)iadsan

Possessive pronmen endre

Interrogative pronomen endre

Interrogative pronomen er det same som spørjepronomen.

  • «who?, which?»
  • cad or céard «what?»
  • «which?»

Eksempel:

  • Cé a rinne é? «Who did it?»
  • Cé a chonaic tú? «Who did you see?»
  • Cé ar thug tú an leabhar dó? «Who did you give the book to?»
  • Cad atá ort? «What's wrong (with you)?» (lit. «What is on you?»)
  • Céard a dúirt tú? «What did you say?»
  • Cá hainm atá ort? «What's your name?» (lit. «Which name is upon you?»)
  • Cá haois tú? «How old are you?» (lit. «Which age are you?»)


talord endre

Kardinaltal endre

Det er tre slag av kardinaltal i irsk: disjunktive talord, ikkjemenneskelege konjunktive talord, og menneskelege konjunktive talord.

Disjunktive talord endre

0 náid 13 a trí déag
1 a haon 14 a ceathair déag
2 a dó 20 fiche
3 a trí 21 fiche a haon
4 a ceathair 30 tríocha
5 a cúig 40 daichead
6 a sé 50 caoga
7 a seacht 60 seasca
8 a hocht 70 seachtó
9 a naoi 80 ochtó
10 a deich 90 nócha
11 a haon déag 100 céad
12 a dó dhéag 1000 míle

Desse talorda blir brukt i matematikk, for tidsuttrykk, telefonnummer, og etter substantiv i former som bus a trí déag «buss 13» eller seomra a dó «rom 2».

Ikkjemenneskelege konjunktive talord endre

Desse talorda blir brukt for å telje andre objekt enn menneske, t.d. capall «hest»

1 aon chapall amháin;
capall amháin
13 trí chapall déag
2 dhá chapall 20 fiche capall
3 trí chapall 21 capall is fiche
4 ceithre chapall 22 dhá chapall is fiche
5 cúig chapall 30 tríocha capall
6 sé chapall 40 daichead capall
7 seacht gcapall 50 caoga capall
8 ocht gcapall 60 seasca capall
9 naoi gcapall 70 seachtó capall
10 deich gcapall 80 ochtó capall
11 aon chapall déag 90 nócha capall
12 dhá chapall déag 100 céad capall

«Ein» som eit pronomen er attgjeve som ceann (lit. «hovud») når det gjeld ting og dyr, t.d.:

Tá cúig chapall agam; tá ceann acu breoite. «Eg har fem hestar, ein av dei er sjuk.»

Menneskelege konjunktive talord endre

Desse talorda blir brukt for å telje menneske, t.d. páiste, 'barn'

1 aon pháiste amháin;
páiste amháin
7 seachtar páiste
2 beirt pháiste 8 ochtar páiste
3 triúr páiste 9 naonúr páiste
4 ceathrar páiste 10 deichniúr páiste
5 cúigear páiste 11 aon pháiste déag
6 seisear páiste 12 dáréag páiste

«Ein» som eit pronomen er attgjeve med duine (lit. «person») for menneske. Dei andre «personlege» talorda kan også bli brukt pronominalt, t.d.:

Tá cúigear páiste agam; tá duine acu breoite. «Eg har fem barn, eit av dei er sjukt.»
Tá seisear sa seomra. «Det er seks menneske i rommet.»

Høgare tal er attgjeve med dei ikkjemenneskelege konjunktive talorda: trí pháiste déag, fiche páiste osb.

Ordinaltal endre

1st an chéad chapall 13th an tríú capall déag
2nd an dara capall 20th an fichiú capall
3rd an tríú capall 21st an t-aonú capall is fiche
4th an ceathrú capall 22nd an dóú chapall is fiche
5th an cúigiú capall 30th an tríochadú capall
6th an séú capall 40th an daicheadú capall
7th an seachtú capall 50th an caogadú capall
8th an t-ochtú capall 60th an seascadú capall
9th an naoú capall 70th an seachtódú capall
10th an deichiú capall 80th an t-ochtódú capall
11th an t-aonú capall déag 90th an nóchadú capall
12th an dóú capall déag 100th an céadú capall

Verb endre

Verb frå Klasse 1 (einstava stamme) med palatal utlyd: bris, 'bryte'

  Presens Futurum Preteritum Imperfektum Kondisjonal Konj. Pres. Konj. Pret.
1. Sg. brisim brisfidh mé bhris mé bhrisinn bhrisfinn brise mé brisinn
2. Sg. briseann tú brisfidh tú bhris tú bhristeá bhrisfeá brise tú bristeá
3.Sg. briseann sé/sí brisfidh sé/sí bhris sé/sí bhriseadh sé/sí bhrisfeadh sé/sí brise sé/sí briseadh sé/sí
1. Pl. brisimid brisfimid bhriseamar bhrisimis bhrisfimis brisimid brisimis
2. Pl. briseann sibh brisfidh sibh bhris sibh bhriseadh sibh bhrisfeadh sibh brise sibh briseadh sibh
3. Pl. briseann siad brisfidh siad bhris siad bhrisidís bhrisfidís brise siad brisidís
upersonleg bristear brisfear briseadh bhristí bhrisfí bristear bristí

Verb frå Klasse 2 (fleirstava stamme) med ikkjepalatal utlyd: ceannaigh, 'kjøpe'

  Presens Futurum Preteritum Imperfektum Kondisjonal Konj. Pres. Konj. Pret.
1. Sg. ceannaím ceannóidh mé cheannaigh mé cheannaínn cheannóinn ceannaí mé ceannaínn
2. Sg. ceannaíonn tú ceannóidh tú cheannaigh tú cheannaíteá cheannófá ceannaí tú ceannaíteá
3.Sg. ceannaíonn sé/sí ceannóidh sé/sí cheannaigh sé/sí cheannaíodh sé/sí cheannódh sé/sí ceannaí sé/sí ceannaíodh sé/sí
1. Pl. ceannaímid ceannóimid cheannaíomar cheannaímis cheannóimis ceannaímid ceannaímis
2. Pl. ceannaíonn sibh ceannóidh sibh cheannaigh sibh cheannaíodh sibh cheannódh sibh ceannaí sibh ceannaíodh sibh
3. Pl. ceannaíonn siad ceannóidh siad cheannaigh siad cheannaídís cheannóidís ceannaí siad ceannaídís
upersonleg ceannaítear ceannófar ceannaíodh cheannaítí cheannóifí ceannaítear ceannaítí