P.J. Proby, fødd James Marcus Smith, (fødd 6. november 1938) er ein USA-amerikansk songar, låtskrivar og skodespelar. Han har spelt Elvis Presley og Roy Orbison i musikalar. Artistnamnet P.J. Proby vart føreslått av venen Sharon Sheeley,[1] som hadde ein kjæraste med det namnet på skulen.

P.J. Proby

P.J. Proby i 2007
Fødd6. november 1938 (85 år)
FødestadHouston i Texas i USA
FødenamnJames Marcus Smith
OpphavUSA
AktivSidan 1957
SjangerPop, easy listening, r&b, soul, rock
InstrumentVokal
PlateselskapDecca, London, Liberty, EMI, Select
Verka somSinger, låtskrivar, skodespelar

Proby spelte inn singlane «Hold Me», «Somewhere» og «Maria».[2] I 2008 vart han 70 år gammal og EMI gav ut Best of the EMI Years 1961–1972. Han er framleis aktiv som låtskrivar og musikar for sitt eige selskap, Select Records, og held kring 60 konsertar i Storbritannia i året.

Diskografi endre

Album endre

  • I Am P.J. Proby (1964) – 16. plassen på UK Albums Chart
  • P.J. Proby (1965)
  • P.J. Proby in Town (1965)
  • Enigma (1966)
  • Phenomenon (1967)
  • Believe It or Not (1968)
  • Three Week Hero (1969)
  • California License (1970)
  • I'm Yours (1972)
  • Focus con Proby (1978)
  • The Hero (1981)
  • Clown Shoes (1987)
  • Thanks (1991)
  • The Enigma in Gold – Volume 1
  • P.J. Proby Reads Lord Horror (1999, opplesing med akkompagnement)
  • The Waste Land (1999, opplesing av dikt av T.S. Eliot)
  • Memories (2003)
  • Sentimental Journeys (2003)
  • Wanted (2003)

Samlealbum endre

Tidlege singlar endre

Jett Powers endre

  • «Go, Girl, Go»/«Teen Age Quarrel» (March 1958)
  • «Loud Perfume»/«My Troubles» (September 1959)

P.J. Proby endre

  • «Try To Forget Her»/«There Stands The One» (1961)
  • «The Other Side of Town»/«Watch Me Walk Away» (1962)
  • «So Do I»/«I Can't Take It Like You Can» (1963)

Orville Woods endre

  • «Wicked Woman»/«Darlin'» (1963)

Utvalde singlar endre

  • «Hold Me» (1964) – UK nummer 3, Canada nummer 5, Australia nummer 13, Ireland nummer 11
  • «Together» (1964) – UK nummer 8, Australia nummer 93
  • «Somewhere» (1964) – UK nummer 6, Canada nummer 17
  • «I Apologise» (1965) – UK nummer 11
  • "Rockin' Pneumonia (1965) – Canada nummer 34
  • «Mission Bell» (1965) – Australia nummer 3
  • «Let The Water Run Down» (1965) – UK nummer 19, Canada nummer 30
  • «That Means A Lot» (1965) – UK nummer 30
  • «Maria» (1965) – UK nummer 8
  • «You've Come Back» (1966) – UK nummer 25
  • «To Make A Big Man Cry» (1966) – UK nummer 34
  • «I Can't Make It Alone» (1966) – UK nummer 37
  • «Niki Hoeky» (1967) – US nummer 23, Canada nummer 22
  • «Butterfly High» (1967)
  • «It's Your Day Today» (1968) – UK nummer 32
  • «The Day That Lorraine Came Down» (1968)
  • «Hanging From Your Loving Tree» (1969)
  • «Today I Killed A Man» (1969)
  • «It's Goodbye» (1970)
  • «We'll Meet Again» (1972)
  • «Tainted Love» (1985)
  • «Love Will Tear Us Apart» (1985)
  • «Anarchy in the UK» (1987)[3]
  • «M97002 Hardcore» (1987)
  • «Sign 'o' the Times» (1989)[4]
  • «In the Air Tonight» (1990)
  • «Garbageman» (1990)
  • «Stage of Fools» (1990) – (J'Ace Records)
  • «Yesterday Has Gone» (1996) – UK nummer 58 (oppført som P.J. Proby og Marc Almond med My Life Story Orchestra)
  • «Love Me Tender» (2004)
  • «Oh My Papa» (2004)
  • «The Bells of Christmas Day» (2008)
  • «We The Jury» / «I'm PJ.» (2012)

Kjelder endre

  1. «P.J. Proby biodata». Rockabillyhall.com. Arkivert frå originalen 14. april 2012. Henta 13. desember 2019. 
  2. «P J Proby The Official Charts Company». Henta 13. desember 2019. 
  3. «Savoy Records: Anarchy in the UK». Savoy.abel.co.uk. Henta 13. desember 2019. 
  4. «Savoy Records: Sign O The Times». Savoy.abel.co.uk. Henta 13. desember 2019. 

Bakgrunnsstoff endre