Wilhelm von Hanno

Andreas Friedrich Wilhelm von Hanno (fødd 15. desember 1826 i Hamburg i Tyskland, død 12. desember 1882 i Kristiania i Noreg) [1] var ein tysk arkitekt, bilethoggar, kunstmålar og grafikar som virka i Noreg og er opphavsmann til ei rekkje med viktige bygningar i Oslo og elles i Noreg, mellom anna nokre bygg på Akershus festning. Han er òg opphavsmannen til «Posthornfrimerka», det eldste frimerkemotivet i verda som er i kontinuerleg bruk, lansert første gong i 1872.[2]

Wilhelm von Hanno

Andreas Friedrich Wilhelm von Hanno
Nasjonalitet Tysk-norsk
Statsborgarskap Hamburg, Noreg
Fødd 15. desember 1826
Hamburg i Tyskland
Død

12. desember 1882 (55 år)
Kristiania i Noreg

Yrke Arkitekt, bilethoggar, kunstmålar og grafikar
Språk tysk
Medlem av Hamburger Künstlerverein von 1832
Wilhelm von Hanno på Commons
Grønland kyrkje, oppført 1868
Foto: Helge Høifødt

von Hanno teikna obelisken som hausten 1854 blei sett opp på Fuglenes i Hammerfest som det nordlege endepunktet for Den russisk-skandinaviske meridianbogen, i 2005 innskrive i UNESCO si verdsarvliste som Struve sin meridianboge (The Struve Geodetic Arc). Meridianbogen strekte seg frå Hammerfest til Svartehavet, og målingane blei utført i tida 18161855. I daglegtale blir obelisken kalla «meridianstøtta i Hammerfest».

von Hanno fullførte Trefoldighetskyrkja i Oslo i 18531858, påbegynt av arkitekt Alexis de Chateauneuf. von Hanno arbeidde i kompaniskap med landsmannen Heinrich Ernst Schirmer i åra 1853–1864. Saman utforma dei mange sentrale bygg i Oslo. Deira forslag til bygning for Stortinget, i tysk-gotisk stil, vann opphavleg anbodskonkurransen. [3]Samarbeidet braut saman i samband med utforminga av arkitektteikningane til Grønland kyrkje, ein konkurranse von Hanno vann.[3]

Fotnotar endre

  1. Wilhelm von Hanno frå Norsk kunstnerleksikon
  2. Ny epoke for norsk verdensrekord frå Posten arkivert utgåve
  3. 3,0 3,1 Schirmer og von Hanno frå arc! Arkitekturhistorie

Bakgrunnsstoff endre