Wikipedia:Utvald svensk artikkel/Veke 26, 2013

Västfjordarna, den isländska region varifrån handskrifterna med pidginspråket kommer.

Baskisk-isländskt pidginspråk var ett pidginspråk med inflytande från baskiska, germanska och romanska språk. Det finns dokumenterat i isländska handskrifter med ordlistor från 1600- och 1700-talet. Språket användes sannolikt i kontakter mellan baskiska sjömän och folk i kusttrakterna runt norra Atlanten, bland annat den isländska lokalbefolkningen i Västfjordarna på nordvästra Island. Var pidginspråket uppstod är osäkert. Det kan ha uppkommit på Island, men på grund av inslagen från så många andra europeiska språk är det troligare att det utvecklats på annat håll och att baskerna förde med det till Island, där det senare skrevs ned.

I dokumentet AM 987 4:to, som finns bevarat hos Árni Magnússon-institutet för isländska studier i Reykjavik, finns två baskisk-isländska ordlistor vid namn Vocabula Gallica ("franska ord") och Vocabula Biscaica ("biscayiska ord"). Mot slutet av Vocabula Biscaica, som sammanlagt innehåller 278 ord, meningar och räkneord, finns ett antal fraser där den baskiska meningen är uppblandad med inslag från engelska, franska, nederländska, spanska och tyska. Det baskisk-isländska pidginspråket är alltså inte en blandning mellan baskiska och isländska, utan en blandning av baskiska och ett antal andra språk. Sitt namn har det fått eftersom det nedtecknades på Island och översattes till isländska. Läs mer …