Wikipedia:Utvald svensk artikkel/Veke 32, 2008

Ett fjäll kan definieras som ett berg eller ett mer flackt landskap, vars högsta punkt når över skogsgränsen. Sammanhängande skog förekommer alltså inte, och träd saknas helt i högfjällsområden.

Fjäll är en term som mer eller mindre uteslutande används om berg i de nordiska länderna, men används även allmänt för berg som bär karakteristiska särdrag som är typiska för berg som formats av stora ismassor, det vill säga att de bland annat har relativt flacka sluttningar och runda former. Dialektalt och i norskan och isländskan kan fjäll (fjell respektive fjall) syfta på alla typer av berg oavsett geografiskt läge, höjd och utseende.

Fjäll finns huvudsakligen i de områden där inlandsis dragit fram, det vill säga i Skandinavien (se Skanderna), på Svalbard, Island och Grönland samt i norra Kanada, Ryssland, Finland och Storbritannien. Främst på Grönland, men även i vissa delar längs nordkusterna i Kanada, ligger fortfarande inlandsisen kvar. (läs mer ...)