Elsa Beskow

svensk skribent

Elsa Beskow (11. februar 187430. juni 1953) var ein svensk forfattar og biletkunstnar som er særleg kjend for ei rekke vakre biletbøker for barn .

Elsa Beskow
Elsa Beskow - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Fødenamn Elsa Maartman
Fødd 11. februar 1874
Maria Magdalena församling
Død

30. juni 1953 (79 år)
Djursholm, Danderyds församling

Yrke skribent, illustratør, barnebokforfattar, kunstnar
Sjanger barnelitteratur
Ektefelle Natanael Beskow
Born Gunnar Beskow, Bo Beskow
Debut Sagan om den lilla, lilla gumman (1897)
Elsa Beskow på Commons

LivEndra

Elsa Beskow var fødd i Stockholm som dotter av Bernt Andreas Maartman (1841-1889) frå Flekkefjord i Noreg[1] og Augusta Josefine Fahlstedt (1850-1915). Ho var den andre i ein syskenflokk på seks, og den eldste jenta. Då ho 15 år døydde faren. Storebroren Hans blei då send for å bu hjå ein morbror medan mora og resten av syskenflokken flytta saman med mora, broren og dei to ugifte systrene hennar i ein leilegheit på Östermalm.[2][3]

Beskow viste kunstnariske evner, og fekk utdanna seg innan kunstindustri ved Tekniska skolan i byen.[1] Frå 1894 til 1897 var ho teiknelærar ved Whitlockska samskolan, der ho tidlegare hadde vore elev.[1]

I 1897 gifta ho seg med den presteutdanna Natanael Beskow. Dei fekk seks søner, av dei er Bo Beskow blitt kjend som kunstnar og Gunnar Beskow som forfattar.[3]

VirkeEndra

Beskow debuterte med Sagan om den lilla, lilla gumman i 1897. Gjennombrotet hennar kom i 1901 med boka Puttes äventyr i blåbärsskogen.[3] Gjennom ein lang karriere gav ho ut bøker fram til 1952, året før ho døydde. Bøkene handlar gjerne om barn, natur og vesen som nissar, alvar eller menneskeaktige plantar og dyr. Den kjende serien på fem bøker som byrjar med Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin (norsk Tante Grønn, tante Brun og tante Fiolett) kan ha vore inspirert av tida hjå mostrene og morbroren.[3]

På 1930-talet var Elsa Beskow med i utforminga av ei ny lesebok for det svenske skuleverket, Vill du läsa? i tre band saman med Herman Siegvald.[3]

VerklisteEndra

  • Sagan om den lilla, lilla gumman, 1897
  • Barnen från Solbacka, 1898
  • Puttes äventyr i blåbärsskogen, 1901
  • Gnällmåns, 1905
  • Olles skidfärd, 1907
  • Tummelisa
  • Tomtebobarnen, 1910
  • Pelles nya kläder, 1912
  • Sagbok, 1915
  • Görans bok, 1916
  • Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin, 1918
  • Muntergök, 1919
  • Lasse liten i trädgården, 1920
  • Lillebrors segelfärd, 1921
  • Bubbelemuck, 1921
  • Farmors lapptäcke, 1922
  • Resan till landet Längesen, 1923
  • Sagan om den lilla hinden, 1924
  • Tant Bruns födelsedag, 1925
  • Kistan på herrgårdsvinden, 1926
  • Årets saga, 1927
  • Jan och alla hans vänner, 1928
  • Petter och Lotta på äventyr
  • Hattstugan, 1930
  • Farmor och Fjunlätt, 1930
  • Solägget, 1932
  • Sagan om den nyfikna abborren, 1933
  • Sessalätt, 1934
  • Beskow-Siegwald: Vill du läsa?, 1935-1937
  • Läsebok för folkskolan
  • Ocke, Nutta och Pillerill, 1939
  • Duktiga Annika, 1941
  • Farbror Blås nya båt, 1942
  • Det hände en gång, 1944
  • Petter och Lottas jul, 1947
  • Röda bussen gröna bilen, 1952
  • Ein serie målebøker: Vill du måla?

SongarEndra

  • «Mors lilla Olle» (tonesett av Alice Tegnér)
  • «Blomsterfesten i täppan» (tonesett av Tone Groven Holmboe), 1914
  • «Borgmästar Munte» (tonesett av Alice Tegnér)

KjelderEndra

  1. 1,0 1,1 1,2 «Elsa Beskow (f. Maartman) - Svenskt Biografiskt Lexikon», sok.riksarkivet.se, henta 2. juni 2021 
  2. «Så fick Elsa Beskow inspiration till Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin», Vi Läser (på svensk), 19. juni 2019, henta 2. juni 2021 
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 «skbl.se - Elsa Beskow», skbl.se, henta 2. juni 2021