Evert Taube
Evert Axel Taube (12. mars 1890–31. januar 1976) var ein svensk forfattar, visesongar, komponist og målar.
| Evert Taube | |
 | |
| Statsborgarskap | Sverige |
| Fødd | 12. mars 1890 Göteborgs Carl Johans församling |
| Død | |
| Yrke | songar, komponist, skribent, lyrikar, låtskrivar, kunstnar, musikar |
| Språk | svensk |
| Medlem av | Kungliga Musikaliska Akademien, Det kongelege svenske kunstakademiet, Gastronomiska akademien |
| Far | Carl Gunnar Taube |
| Mor | Julia Sofia Taube |
| Ektefelle | Astri Taube |
| Nettstad | https://www.everttaube.info |
| Evert Taube på Commons | |
Han vart fødd i Göteborg og voks opp på øya Vinga i skjergarden utom byen. I 1925 vart han gift med Astri Linnéa Mathilda Bergman. Dei fekk tre born, den yngste sonen (fødd 1934) er Sven-Bertil Taube. Evert Taube døydde i Stockholm i 1976.
Evert Taube vart ein av Sveriges og Nordens aller mest kjende og folkekjære visesongarar, sjølv om han sjølv helst ville vurderast som forfattar. Han skapte blant anna figurane Fritiof Andersson og Rönnerdahl.
På 60-årsdagen i 1950 mottok Taube Bellman-prisen frå Svenska Akademin, og i 1960 vart han utnemnd til æresdoktor ved Göteborgs Universitet.
Evert Taube høyrde til den tysk-baltiske adelsslekta Taube, introdusert på Riddarhuset som svensk adel på 1600-talet (nr. 734 på Riddarhuset).
Nokre av dei mest kjende visene endre
- «Brevet från Lillan»
- «Calle Schewens vals»
- «Eldarevalsen»
- «Flickan i Havanna»
- «Fritiof i Arkadien»
- «Fritiof och Carmencita»
- «Rosa på bal»
- «Sjösalavals»
- «Så länge skutan kan gå»
- «Så skimrande var aldrig havet»
- «Änglamark»
Bibliografi endre
Viser og lyrikk endre
- Sju sjömansvisor och Byssan Lull samt Flickan i Havanna 1919
- Flickan i Havanna 1922
- Den Gyldene Freden. Ballader och visor 1924
- Bröllopsballader och rosenrim 1925
- Kärleksvisor och sjöballader 1927
- Frithiof Anderssons visbok 1929
- Den Gyldene Fredens Folianter 1934
- Ultra Marin 1936
- Evert Taubes bästa 1937
- Himlajord 1938
- Fiorella från Caramella 1941
- Sjösalaboken 1942
- Ballader i Bohuslän 1943
- Evert Taubes nya bästa 1944
- Svärmerier 1946
- Ballader i det blå 1948
- Pepita dansar 1950
- I dina drömmar 1953
- Evert Taubes bästa 1954
- Dikter (Vår tids lyrik) 1955
- Evert Taubes bästa 1955
- Förlustelse och frid 1957
- Septentrion 1958
- Och skulle det så vara 1959
Samlingar (utval) endre
- Samlade visor 1-11 1945-1951
- Hjärtats nyckel heter sång. Visor i urval av Sven-Bertil Taube 1960
- Så länge skutan kan gå. Visor i urval av Sven-Bertil Taube 1963.
- Jag går i mina tankar. Dikter i urval av Petter Bergman 1965
- Min älskling du är som en ros. Visor i urval 1966
- Sol och vår. Visor i urval av Sven-Bertil Taube 1967
Prosa endre
- Inte precis om kvinnorna 1918
- Mina damer och herrar Roman 1919
- På böljan blå, i städer och på land 1920
- Oss emellan 1921
- På kryss med Ellinor. Prosa och ett flertal visor 1923
- Svärmare och stigmän 1925
- På gott och ont 1927
- Många hundra gröna mil 1951
- Jag kommer av ett brusand' hav 1952
- I Najadernas gränd 1954
- Strövtåg i Ranrike 1955
- De fyra vindarnas gata 1956
- Vallfart 1957
- Västlig horisont 1957
- Svarta tjurar 1958
- Berättelser under ett fikonträd 1960
- Guatemala 1961
- Återkomst 1961
- Don Diego Karlsson de la Rosas roman 1962
- Vid tiden för Astri och Apollon 1964
- Flyg till Pampas 1968
- Richard Lejonhjärta och Filip II. Skådespel 1970
Prisar og utmerkingar endre
- Evert Taube-stipendet 1970
- Innvald som medlem nr. 743 av Kungliga Musikaliska Akademien 15. oktober 1970
- Æresdoktor i filosofi ved Göteborgs Universitet 1966
- Gustaf Fröding-stipendet 1962
- Illis Quorum-medaljen 1960
- Evert Taube-stipendet 1960
- Dei Nios stora pris 1959
- Svenska Akademiens Bellmanpris på sin 60-årsdag 1950
Bakgrunnsstoff endre
Kjelde endre
- Omsett frå Wikipedia på bokmål, innhenta laurdag 26. februar 2011, klokka 10:00.