Jaljulia (hebraisk skrift גַ'לְג'וּלְיָה, arabisk skrift جلجولية), offisielt òg skrive Jaljulye,[2] er ein arabisk by i Israel nær Kfar Saba. I 2011 hadde han eit folketal på 9 000.[3]

Jaljulia
جلجولية, גַ'לְג'וּלְיָה, Jaljulye, Djaouliyeh[1]
lokal kommune
Inn i Jaljulia frå sør
Land  Israel
Distrikt Sentral
Koordinatar 32°9′13″N 34°57′7″E
Areal 1,9 km²
Folketal 8 500  (2009)
Folketettleik 4 474 / km²
Kart
Jaljulia
32°9′13″ N 34°57′7″ E
Wikimedia Commons: Jaljulia

Historie endre

I romartida vart landsbyen kalla «Galgulis»,[4] og i krossfarartida vart han omtalt som «Jorgilia» i 1241.[5]

I 1265 veit ein at sultan Baibars gav like delar av landsbyen til tre av emirane sine. Ein av desse, emir Badr al-Din Baktash al-Fakri, tok delen sin av landsbyen med i ein waqf han grunnla.[6]

I 1596 vart Jaljulia ein del av Det osmanske riket, i Banu Sa´b nahiya under Nablus liwa, med eit folketal på 100 hushaldningar («khana»). Han betalte skattar av ei rekkje avlingar, inkludert kveite og bygg, i tillegg til «sommaravlingar», «enkelte inntekter», «geiter og bier», og ein marknadsskatt. Det var òg ein koppskatt for kristne og jødar i landsbyen.[7]

Seint på 1800-talet vart Jaljulia skildra som ein stor adobelandsby på sletta. Moskeen vart skildra som fin, men i ruinar. Eit karavanserai («khân») i ruinar vart òg nemnt. Landsbyen fekk vatn frå ein brunn på vestsida.[8]

Under Sinai- og Palestinafelttoget i fyrste verdskrigen låg landsbyen ved den osmanske frontlinja og vart øydelagd av britisk artilleri.[9]

I 1945 hadde landsbyen 740 innbyggjarar, all klassifiserte som arabarar. Dei eigde i alt 11 873 dekar land, medan 447 dekar var i offentleg eige. Jødar eigde 365 dekar land.[10]

Etter krigen i 1948 låg Jaljulia på den arabiske sida av våpenkvilelinja og landområdet vart konfiskert av Israel.[9] Det vart overført til Israel med våpenkvileavtalen i 1951, men mislukkast å få tilbake området som vart gjeven til nye israelske busetjingar.[9]

Landemerke endre

Moskeen som lokalt vert kalla Jami Abu´l-Awn, er knytt til den religiøse leiaren Shams al-Din Abu´l - Awn Muhammad al-Ghazzi på 1400-talet, som skal ha kome frå denne landsbyen.[11] Arkitekturen til moskeen er i følgje Petersen samsvarande med at han vart bygd på 1400-talet eller tidleg på 1500-talet.[12]

 
Mamlukk-khan i Jaljulia

Karavanseraiet eller khanen ligg på andre sida av vegen for moskeen. Khanen vart bygd av Sayf al-Din Tankiz, som var guvernør i Damaskus 1312-1340.[13] Han var framleis i drift på 1500-talet, då han vart nemnd i ein osmansk firman.[14] På 1800-talet vart han sett av Guérin, som skildra han som ein vakker khan med ein fleirkanta minaret som låg i ruinar.[15]

Sjå òg endre

Kjelder endre

  1. al-'Ulaymi, 1876, s.148
  2. Palmer, 1881, s.230
  3. Mixed Doubles, Haaretz
  4. TIR, s. 128, cited Petersen, 2001, s. 175
  5. Delaville Le Roulx, 1883, s. 176- 177, no. 74; sitert i Röhricht, 1893, RHH, s. 286, no 1100, sitert i Petersen, 2001, s. 175
  6. MPF 92, no 20 Sitert i Petersen, 2001, s. 178
  7. Hütteroth and Abdulfattah, 1977, s. 140. Sitert i Petersen, 2001, s. 176
  8. Conder og Kitchener, 1882, SWP II, s. 288-289
  9. 9,0 9,1 9,2 Andrew Petersen (1997). «Jaljuliya: a Village on the Kairo-Damaskus Road». Levanten XXIX: 95–114. doi:10.1179/lev.1997.29.1.95. 
  10. Government of Palestine, Department of Statistics. Village Statistics, April, 1945. Sitert i S. Hadawi, Village Statistics, 1945. PLO Research Sentral, 1970 s.75
  11. Mayer et al., 1950, s. 29, 37. Sitert i Petersen, 2001, s.177
  12. Petersen, 2001, s.178
  13. I følgje Maqrizi, sitert i Petersen, 2001, s.178
  14. Heyd, 1969, s.110. Sitert i Petersen, 2001, s.178
  15. Guérin, 1875, Samarie II, 368-9. Omsett og sitert i Petersen, 2001, s. 179

Bakgrunnsstoff endre