Dhiban er ein by i Jordan som ligg i Madaba guvernement, kring 70 kilometer sør for Amman og aust for Daudehavet. I dag bur det opp mot 15 000 innbyggjarar i Dhiban.

Dhiban
ذيبان
by
Oldtidsbyen Dhiban med den moderne busetjinga i bakgrunnen, mot sør.
Land  Jordan
Guvernement Madaba guvernement
Høgd 726 moh.
Koordinatar 31°29′56″N 35°47′8″E / 31.49889°N 35.78556°E / 31.49889; 35.78556
Areal 10,24 km²
 - storbyområde 20,35 km²
Folketal 13 043 [1]
Folketettleik 1 274 / km²
Grunnlagd 2000 fvt.
Tidssone GMT +2
Retningsnummer +(962)5
Kart
Dhiban i Jordan
31°30′00″N 35°47′00″E / 31.5°N 35.783333333333°E / 31.5; 35.783333333333
Wikimedia Commons: Dhiban, Jordan

Historie endre

Oldtidsbyen Dhiban ligg like ved den modern ebyen. Utgravingar har avdekt at han har vore busett i periodar dei siste 5 000 åra, og den tidlegaste busetjinga oppstod tidleg i bronsealderen på 2000-talet fvt. Dhiban kan samsvare med byen «Tpn» eller «Tbn» i egyptiske tekstar frå regjeringstida til Thutmoses III, Amenhotep III og Rameses II.

Israelittane stoppa i Dhiban under utvandringa. Bibelen nemner «Divon» (hebraisk skrift דִּיבֹן) eller «Divon Gad» (דִּיבֹן גָּד) fordi byen skal ha vore busett av Gad. I følgje Mesha-stelen som vart funnen her, skal Mesha, ein konge i Moab, drive ut israelittane og oppretta oldtidsbyen Dhiban som ein viktig busetnad i kongedømet sitt.

Området kom under persarane og nabatearane, før romarane i 106 evt. erobra området.

Kjelder endre

  • Denne artikkelen bygger på «Dhiban, Jordan» frå Wikipedia på engelsk, den 7. oktober 2015.
  • Cordova, C., C. Foley, and A. Nowell (2005) Landforms, Sediments, Soil Development, and Prehistoric Site Settings on the Madaba-Dhiban Plateau, Jordan. Geoarkeologi 20(1): 29-56.
  • Ji, C. (2007) “The Irak al-Amir and Dhiban Plateau Regional Surveys,” s. 141–161 in Crossing Jordan – Nord-Amerikan contributions to the arkeologi of Jordan. T. Levy, P. M. Daviau, R. Younker and M. Shaer, eds. London: Equinox. ISBN 978-1-84553-269-7
  • Ji, C., and J. Lee (2000) A Preliminary Report on the Dhiban Plateau Survey Project, 1999: The Versacare Expedition. Annual of the antikvitetsdepartement of Jordan 44: 493-506.
  • Porter, B. et al. “Tall Dhiban 2004 Pilot Season: Prospection, Preservation, and Planning.” Annual of the antikvitetsdepartement of Jordan 49 (2005): 201-216.[daud lenkje]
  • Porter, B., B. Routledge, D. Steen, and F. al-Kawamlha (2007) “The power of place: The Dhiban community through the ages,” s. 315–322 in Crossing Jordan – Nord-Amerikan contributions to the arkeologi of Jordan. T. Levy, P. M. Daviau, R. Younker and M. Shaer, eds. London: Equinox. ISBN 978-1-84553-269-7
  • Routledge, B. (2004) In Moab i jernalderen: Hegemony, polity, arkeologi. Filadelfia, Pa: University of Pennsylvania Press. ISBN 0-8122-3801-X
  • Sauer, J. (1975) Review: The Excavation at Dibon (Dhiban) in Moab: The Third Campaign 1952-1953. Annual of the antikvitetsdepartement of Jordan 20: 103-9.
  • Tushingham, A. (1972) The Excavations at Dibon (Dhiban) in Moab (Cambridge: Annual of the American Schools of Oriental Research).
  • Tushingham, A. (1990) Dhiban Reconsidered: King Mesha and his Works. Annual of the antikvitetsdepartement of Jordan 34: 182-92.
  • Tushingham, A., and P. Pedrette (1995) Mesha’s Citadel complex (Qarhoh) at Dhiban. In Studies i Historie and Arkeologi of Jordan, V, edited by Muna Zaghloul (Amman: antikvitetsdepartement): 151-59.
  • Van der Steen and Smelik (2007) King Mesha and the tribe of Dibon. In: Journal for the study of the Gamletestamentet 32:139-162
  • Winnet, F. and W. Reed (1964) The Excavations at Dibon (Dhiban) in Moab: The First and Second Campaigns (Baltimore: J.H. Furst).

Bakgrunnsstoff endre