Andreas Lindblom
Andreas Adolf Fredrik Lindblom (8. februar 1889–22. mars 1977) var ein svensk kunsthistorikar og museumsmann. Han var professor i kunsthistorie ved Stockholms högskola og deretter leiar for Nordiska museet og Skansen, i tillegg til å vera styremedlem i Samfundet Nordens Frihet 1940-1945.[1]
| Andreas Lindblom | |||
.jpg) | |||
| Fødd | 8. februar 1889 Askeby församling | ||
|---|---|---|---|
| Død | 22. mars 1977 Oscar församling | ||
| Nasjonalitet | Sverige | ||
| Område | høgare utdanningsinstitusjon, kunsthistorie | ||
| Yrke | kunsthistorikar, universitetslærar | ||
| Institusjonar | Harvard University | ||
| Ektefelle | Gerda Planting-Gyllenbåga, Alice Nordin | ||
| Medlem | Det kongelege svenske kunstakademiet Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien | ||
Som forskar vigde han seg hovudsakleg til mellomalderkunst med verk som Nordtysk skulptur och måleri i Sverige från den senare medeltiden (1916), Den heliga Birgitta, bildverk i skulptur och måleri från Sveriges medeltid (1918), Birgittautställningen (1918, med I. Collijn), band 2 av Sveriges kyrkor. Östergötland (1921), Medeltida vävnader och broderier i Sverige (2 band, 1928-29, saman med Agnes Branting) og Medieval embroideries and textiles in Sweden (1932). Lindblom skreiv også fleire nyorienterte skrifter om 1700-talekunst, mellom anna Fransk barock och rokokoskulptur i Sverige (1923), J.-Ph. Bouchardon och de franska bildhuggarna vid Stockholms slott under rokokotiden (1924) og Rokokon (1929). Lindblom skreiv også ei rekkje rettleiingar, utstillingskatalogar og liknande verk og gjennomførte museumsreorganiseringar av Statens historiska museum, Nordiska museet, Vadstena klostermuseum og andre museum.[2]
Under andre verdskrigen var Lindblom engasjert i støtte til dei nordiske nabolanda. Han var blant anna leiar for Finlandskomiteen, som verka for å støtta Finland under vinterkrigen 1939-1940.
Kjelder
endre- ↑ Byström, Tora: Nordens frihet: samfundet, tidningen, kretsen, Sekel Bokförlag, Lund 2009, s. 355. ISBN 978-91-85767-47-2. Libris 11583186.
- ↑ Carlquist, Gunnar: Svensk uppslagsbok. Bd 17, Svensk Uppslagsbok AB, Malmö 1937, s. 253.
- Denne artikkelen bygger på «Andreas Lindblom» frå Wikipedia på svensk, den 26. november 2024.
- Wikipedia på svensk oppgav desse kjeldene:
- Andersson, Aron, "Andreas Lindblom" i Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1978.
- Berg, Gösta, "Minnesord. Andreas Lindblom", i Saga och sed 1978.
- Ångström Grandien, Inga Lena, Andreas Lindblom som konsthistoriker”, Konsthistorisk tidskrift 1999:4.
- Ångström-Grandien, Inga Lena. ”Andreas Lindblom och medeltiden”. Rig - Kulturhistorisk tidskrift 87 (2). ISSN 0035-5267. http://journals.lub.lu.se/index.php/rig/article/view/4482. Läst 1 juli 2017.
- Stefan Hammenbeck & Olle Ferm, "Andreas Lindblom – Konsthistorikern, museimannen och Birgittaforskaren" i Birgittastiftelsen Inför nya utmaningar. Red. av Olle Ferm i samarbete med Kjell Blückert och Cecilia Lindheimer. 2022, s. 138–163.
- Rehnberg, Mats, "Andreas Adolf Fredrik Lindblom" i Svenskt biografiskt lexikon 23, 1980–81.
- Zackrisson, Sune, "Andreas Lindblom 1889–1977" i Fataburen. Årsbok för Nordiska museet och Skansen 1977.
- Sveriges dödbok 1947-2006, (Cd-Rom), Sveriges Släktforskarförbund