Aserbajdsjanarar
Aserbajdsjanarar (eiga nemning Azərbaycanlılar, Azərbaycan Türkləri) er eit tyrkisk folkeslag. Dei bur stort sett i Nordvest-Iran og i Aserbajdsjan. Dei bur òg i mindre tal i det austre Tyrkia, i Dagestan (der dei blir kalla «derbent-turkmenarar») og i Georgia (der dei blir kalla «tatarar»).

Folkegruppa vart tidlegare rekna til «turko-tatarene» (som også høyrde til dei tyrkiske folkeslaga) og i tråd med dette vart dei kalla kaukasus-tatarer, men også turkmenarar.
ReligionEndra
I motsetnad til dei andre muslimske tyrkarfolka i regionen vedkjenner dei fleste aserbajdsjanarar seg til sjiaislam og ikkje til sunni-retninga av islam. På grunn av dette skil ein i Tyrkia mellom Tyrkia-tyrkarar og Aserbajdsjan-tyrkarar (tyrkisk Şii türkler).
TalEndra
På verdsbasis finst det cirka 35–45 millionar aserbajdsjanarar. Rundt 8,5 millionar av dei bur i Aserbajdsjan og 23,5 millionar i Iran.[1] 24 % av innbyggjarane i Iran er aserbajdsjanarar.
Over 300 000 aserbajdsjanarar bur i Georgia og 282 700 i Russland, og dessutan bur over 860 000 i dei andre tidlegare sovjetrepublikkane. I Armenia bur det rundt 84 000 aserbajdsjanarar, medan det bur 78 000 i Kasakhstan. I Tyrkia bur det rundt 530 000 aserbajdsjanarar i provinsen Kars.
4 000 aserbajdsjanarar bur òg i Jordan og 30 000 i Syria, der dei hovudsakleg blir kalla «tyrkarar» eller «turkmenarar».
Den irakiske folkegruppa på 180 000 menneske som blir kalla «turkmenarar», høyrer språkleg inn under aserbajdsjanarane.
GalleriEndra
Den aserbajdsjanske diktaren Khurshidbanu Natavan (1832-1897) med son og dotter i 1897.
Aserbajdsjansk gut og jente under navroz i Baku i 2010.
KjelderEndra
- Denne artikkelen bygger på «Aserbajdsjanere» frå Wikipedia på bokmål, den 8. november 2021.
LitteraturEndra
- Jacob M. Landau, Barbara Kellner-Heinkele: Politics of Language in the Ex-Soviet Muslim States: Azerbaijan, Uzbekistan, Kazakhstan, Kyrgyzstan, Turkmenistan, Tajikistan, 2001, ISBN 1-85065-442-5