Raud skogfrue

planteart
Raud skogfrue

Status i verda: LC Livskraftig
Status i Noreg: EN Sterkt truga

Systematikk
Rike: Planteriket
Klasse: Einfrøblada
Orden: Aspargesordenen
Familie: Orkidéfamilien
Slekt: Cephalanthera
Art: C. rubra
Vitskapleg namn
Cephalanthera rubra
(Linné) Rich.
Økologi
Habitat: kalkrik skog
Utbreiing: Europa, vestlege Asia og nordvestlege Afrika

Raud skogfrue (Cephalanthera rubra) er ei planteskogfrueslekta Cephalantheraorkidéfamilien (marihandfamilien) Orchidaceae.[1][2]

Utsjånad endre

Raud skogfrue er, som den nære slektningen kvit skogfrue, ei av dei mest elegante blomsterplantene i Noreg. Planta blir opp mot 50 centimeter høg og har eit glisent aks av raude blomar med raudt midtparti.[3]

Utbreiing endre

Arten finst frå det sørvestlege Europa og Skandinavia austover til Sentral-Asia.

Arten lever i glisen, kalkrik skog, og har nokre få kjende veksestader frå Ringerike til Kragerø, med ein førekomst i Østfold.[4]

Arten er særs sjeldsynt i Noreg, og derfor totalfreda.[5] Han er òg på Norsk raudliste for artar (2021) som sterkt truga (EN),[6] har ein egen handlingsplan,[7] og som ein av svært få artar er han òg verna som prioritert art gjennom eiga forskrift.[8]

Arten finst òg i Sverige (status NT, svensk namn röd skogslilja),[9] i Danmark (CR, dansk namn rød skovlilje)[10] og i Finland (CR, finsk namn punavalkku).[11]

Raud skogfrue (engelsk namn red helleborine) finst på nokre få veksestader i England og er verna gjennom den britiske Handlingsplan for biodiversitet.[12] I den britiske raudlista har arten status som kritisk truga (CR),[13] likeeins lokalt for England.[14]

I Estland (estisk namn punane tolmpea) veks raud skogfrue på øyane og meir spreidd på fastlandet og er rekna som sårbar (VU).[15] I Latvia (latvisk namn sarkanā cefalantēra)[16] er arten svært sjeldan og veks berre ved kysten heilt i nordvest. På den latviske raudlista er han klassifisert som sterkt truga (kategori 1 – draud iznīkšana).[17] I Litauen (litauisk namn raudonasis garbenis) veks raud skogfrue i nokre få populasjonar i sør og søraust og er rekna som sterkt truga (EN).[18][19]

I Benelux er arten (nederlandsk namn rood bosvogeltje, fransk namn céphalanthère rouge) svært sjeldan og no berre kjend frå ein veksestad. Han har ikkje vore kjend frå Flandern, men er no registrert med eit funn frå 2022. I Vallonia fanst han tidlegare i kalkområda i aust, men er no rekna som utdøydd.[20][21] I den nederlandske raudlista er arten rekna som sterkt truga (EN, bedreigd),[22] I Belgia er han rekna som regionalt utdøydd (RE, éteint) i Vallonia.[23] I Luxembourg er han rekna som sårbar (VU).[24]

Hybridar endre

I Sverige er det registrert ein hybrid mellom raud skogfrue og kvit skogfrue (Cephalanthera damasonium × rubra eller Cephalanthera ×otto-hechtii)[25] med svensk namn hybridskogslilja, berre observert på Gotland.[26]

Referansar endre

  1. «Artsdatabanken: Artsopplysningar raud skogfrue». Artsdatabanken. Henta 3. mars 2022. 
  2. «Artsdatabanken: Namnetre raud skogfrue». Artsdatabanken. Henta 3. mars 2022. 
  3. «Artsdatabanken: Faktaark: Rød skogfrue» (PDF). Artsdatabanken. Henta 3. mars 2022. 
  4. «Artskart: Raud skogfrue, registrerte funn etter 2010». Artsdatabanken. Henta 3. mars 2022. 
  5. «Forskrift om fredning av truede arter». Lovdata. 21. desember 2001. Henta 3. mars 2022. 
  6. «Raudlista: Raud skogfrue». Artsdatabanken. 24. november 2021. Henta 3. mars 2022. 
  7. «Handlingsplan for rød skogfrue Cephalanthera rubra» (PDF). Direktoratet for naturforvalting. August 2006. Henta 3. mars 2022. 
  8. «Forskrift om rød skogfrue (Cephalanthera rubra) som prioritert art». Lovdata. 20. mai 2011. Henta 3. mars 2022. 
  9. «Artfakta: Cephalanthera rubra röd skogslilja». Artdatabanken. Henta 7. mars 2022. 
  10. «Naturbasen: Rød Skovlilje Cephalanthera rubra». Naturbasen. Henta 7. mars 2022. 
  11. «LAJI: Cephalanthera rubra». LAJI.FI. Henta 7. mars 2022. 
  12. «UK Biodiversity Action Plan» (PDF). Joint Nature Conservation Committee. 2007. Henta 9. mars 2022. 
  13. «GB Red List for vascular plants (revised Feb 2021)». Botanical Society of Britain & Ireland. Henta 9. mars 2022. 
  14. «A Vascular Plant Red List for England» (PDF). Botanical Society of Britain & Ireland. 2014. Henta 9. mars 2022. 
  15. «eElurikkus: Cephalanthera rubra» (på estisk og engelsk). Tartu Ülikool (Tartu universitet). Henta 3. februar 2023. 
  16. «Latvijas daba: sarkanā cefalantēra» (på latvisk). Enciklopēdija «Latvijas Daba». Henta 3. februar 2023. 
  17. Torleif Ingelög, Roger Andersson og Martin Tjernberg, red. (1993). Red Data Book of the Baltic Region (på engelsk). Swedish Threatened Species Unit. Uppsala in co-operation with Institute of Biology, Riga. s. 25-68. ISBN 91-88506-00-2. Henta 3. februar 2023. 
  18. Zigmantas Gudžinskas, Mindaugas Ryla (2006). Lietuvos gegužraibiniai (Orchidaceae) – Orchids (Orchidaceae) of Lithuania (på litauisk). Botanikos instituto leidykla. s. 72-73. ISBN 9986-662-28-1. Henta 3. februar 2023. 
  19. Valerijus Rašomavičius, red. (2021). Lietuvos raudonoji knyga / Red Data Book of Lithuania (PDF) (på litauisk og engelsk). Aplinkos ministerija (Miljødepartementet). s. 395. ISBN 978-9955-37-230-1. Henta 3. februar 2023. 
  20. «Verspreidingsatlas Vaatplanten: Cephalanthera rubra». FLORON. Henta 16. januar 2024. 
  21. «Verspreidingskaart: Rood bosvogeltje – Cephalanthera rubra». Waarnemingen.be. Henta 17. januar 2024. 
  22. «Rode Lijst Vaatplanten 2012» (PDF). FLORON. Henta 15. januar 2024. 
  23. «Liste des espèces wallonnes». Instituut voor Natuur- en Bosonderzoek. Henta 15. januar 2024. 
  24. «Red List of the vascular plants of Luxembourg». Musée national d’histoire naturelle Luxembourg. Henta 15. januar 2024. 
  25. «PoWO: Dactylorhiza × otto-hechtii». Plants of the World Online. Henta 30. august 2023. 
  26. «Artfakta: Cephalanthera damasonium × rubra hybridskogslilja». Artdatabanken. Henta 30. august 2023. 

Bakgrunnsstoff endre