Bastnäsitt er eit gult til brunt mineral og eit fluorhaldig karbonat av cerium og andre lantanoidar. Den kjemisk formelen er (La, Ce)CO3F og det krystalliserer heksagonalt. Mineralet opptrer i mindre mengder fleire stader i Noreg, dels som omvandlingsprodukt av andre lantanoideførande mineral. Opphavleg vart det funne i skarn ved Bastnäs i Sverige, som har gjeve det namnet.

Bastnäsitt

Bastnäsitt frå Burundi
Generelt
KategoriKarbonatmineral
Kjemisk formel(Ce,La,Y)CO3F
Strunz-klassifisering05.BD.20a
KrystallsymmetriHeksagonal (6 m2) ditrigonal dipyramidal
Einingscellea = 7.118(1) Å, c = 9.762(1) Å; Z = 6
Identifikasjon
FargeHonninggul, raudbrun
KrystallformSøyleforma til stripete krystallar, òg korna, massiv
KrystallsystemHeksagonal
TvillingDauphine-lova, Brasil-lova og Japan-lova
KløyvUperfekt til utydeleg på {1010}, deling på {0001}
BrotUjamn
FastleikSprø
Mohs hardleiksskala4–5
GlansGlasaktig, feittete, perleaktig på basale delingar
StrekfargeKvit
TransparensGjennomsiktig til gjennomskineleg
Spesifikk vekt4.95–5.0
Optiske eigenskapar
Optiske eigenskaparEinaksa (+)
Brytingsindeksnω = 1.717–1.722
nε = 1.818–1.823
Dobbeltbrytingδ = 0.101 max.
PleokroismeMatt
Andre eigenskaparKraftig piezoelektrisk; mørkeraud katodeluminescens
Kjelder[1][2][3]

Kjelder endre

  1. Bastnäsite. Handbook of mineralogy
  2. Bastnasite-(Ce). Webmineral
  3. Bastnasite. Mindat. Retrieved on 2011-10-14.

Bakgrunnsstoff endre