Ingmar Bergman
Ernst Ingmar Bergman (14. juli 1918–30. juli 2007) var ein svensk teater- og filmregissør. Han var ein sentral filmskapar i andre halvdel av 1900-talet.[1]
Ingmar Bergman | |
![]() | |
Fødd | 14. juli 1918 |
---|---|
Fødestad | Uppsala domkyrkoförsamling |
Død | 30. juli 2007 (89 år) |
Dødsstad | Fårö församling |
Fødenamn | Ernst Ingmar Bergman |
Aktive år | 1944–2007 |
Verka som | filmregissør, teaterregissør, manusforfattar, skodespelforfattar, skodespelar, filmprodusent, sjølvbiograf, filmskaper, regissør |
Mor | Karin Bergman |
Far | Erik Bergman |
Ektefelle | Else Fisher, Ellen Bergman, Gun Bergman, Käbi Laretei, Ingrid von Rosen |
Sambuar | Harriet Andersson, Liv Ullmann |
Born | Lena Bergman, Eva Bergman, Jan Bergman, Anna Bergman, Mats Bergman, Maria von Rosen, Daniel Bergman, Linn Ullmann |
Prisar | Gullbjørnen, Erasmusprisen, Irving G. Thalberg Memorial Award, Goetheprisen, César-prisen, BAFTA Academy Fellowship Award, Den europeiske filmprisen for livslang innsats, Praemium Imperiale, FIPRESCI, Sonningprisen, Gullpalmen, Hans Majestät Konungens medalj i guld av 12:e storleken i Serafimerordens band, medlem av American Academy of Arts and Sciences Fellow |

Oppvekst Endra
Mor hans var sjukepleiar og kom frå ein velsedd overklassefamilie, mens faren var vikarprest og hadde enklare sosial bakgrunn. På 1930-talet blei faren sokneprest i Hedvig Eleonora församling på Östermalm i Stockholm.
Ingmar Bergman voks opp i eit miljø med religiøse bilete og tankar. Fram til slutten av andre verdskrigen og oppdaginga av Holocaust var Bergman nazisympatisør.
Karriere Endra
Bergman studerte på Stockholms högskola frå 1937 til 1940, og interesserte seg for teater, seinare film. Filmane til Bergman handla oftast om eksistensielle spørsmål, død og tru.
Bergman skreiv som regel manuskripta sjølv. I perioden mellom 1960 og 1984 var Sven Nykvist den faste sjeffotografen hans.
Privatliv Endra
Bergman var gift fem gonger. Han hadde ni barn.
Verk Endra
Filmar Endra
Originaltittel | År | Norsk tittel | År | Merknader |
Hets | 1944 | Torment | 1945 | Manus Regi: Alf Sjöberg |
Kris | 1946 | Kris | 1947 | |
Det regnar på vår kärlek | 1946 | Det regner på vår kjærlighet | 1947 | |
Skepp till India land | 1947 | Skip til Indialand | 1950 | |
Kvinna utan ansikte | 1947 | Kvinnen uten ansikt | 1948 | Manus, med Gustaf Molander Regi: Molander |
Musik i mörker | 1948 | Musikk i mørket | 1948 | |
Hamnstad | 1948 | Havnebyen | 1949 | |
Eva | 1948 | Eva | 1949 | Manus, med Gustaf Molander Regi: Molander |
Fängelse | 1949 | Livets fengsel | 1949 | |
Törst | 1949 | Tørst | 1950 | |
Till glädje | 1950 | Til glede | 1950 | |
Sånt händer inte här | 1950 | Slikt hender ikke her | 1951 | |
Medan staden sover | 1950 | Synopsis | ||
Sommarlek | 1951 | Sommerlek | ||
Frånskild | 1951 | Fraskilt | 1952 | |
Kvinnors väntan | 1952 | Kvinners venten | 1953 | |
Sommaren med Monika | 1953 | Sommeren med Monika | 1953 | |
Gycklarnas afton | 1953 | Gjøglernes aften | 1953 | |
En lektion i kärlek | 1954 | En lektion i kärlek | 1954 | |
Kvinnodröm | 1955 | Kvinnedrøm | 1955 | |
Sommarnattens leende | 1955 | Sommernattens smil | 1956 | |
Sista paret ut | 1956 | Siste par ut | 1957 | |
Det sjunde inseglet | 1957 | Det syvende innseglet | 1958 | |
Nattens ljus | 1957 | Nattens lys | 1958 | Ukreditert manusbidrag Manus og regi: Lars-Eric Kjellgren |
Smultronstället | 1957 | Jordbærstedet | 1958 | |
Nära livet | 1958 | Nära livet | 1958 | |
Ansiktet | 1958 | Ansiktet | 1959 | |
Jungfrukällan | 1960 | Jomfrukilden | 1960 | Oscar-pris 1961 for beste framandspråklege film |
Djävulens öga | 1960 | Djevelens øye | 1961 | |
Såsom i en spegel | 1961 | Som i et speil | 1962 | Oscar 1962 for beste framandspråklege film |
Lustgården | 1961 | Lustgården | 1962 | Manus, med Erland Josephson (begge under psevdonymet «Buntel Eriksson») Regi: Alf Kjellin |
Nattvardsgästerna | 1962 | Nattverdgjestene | 1963 | |
Tystnaden | 1963 | Tystnaden | 1963 | |
För att inte tala om alla dessa kvinnor | 1964 | För att inte tala om alla dessa kvinnor | 1964 | |
Persona | 1966 | Persona | 1966 | |
Vargtimmen | 1968 | Vargtimmen | 1968 | |
Skammen | 1968 | Skammen | 1968 | |
En passion | 1969 | En pasjon | 1970 | |
Beröringen | 1971 | The Touch | 1971 | |
Viskningar och rop | 1972 | Hviskninger og rop | 1973 | Sven Nykvist fekk Oscar for beste fotografi |
Scener ur ett äktenskap | 1973 | Scener fra et ekteskap | 1981 | Også som TV-serie |
Ansikte mot ansikte | 1976 | Ansikt mot ansikt | ||
The Serpent's Egg | 1977 | Ormens egg | 1978 | |
Höstsonaten | 1978 | Høstsonate | 1978 | |
Aus dem Leben der Marionetten | 1980 | Fra marionettens liv | 1981 | |
Fanny och Alexander | 1982 | Fanny og Alexander | 1982 | Oscar i 4 kategoriar |
Karins ansikte | 1984 | Kortfilm | ||
Dokument Fanny och Alexander | 1986 | Dokumentar | ||
Den goda viljan | 1991 | Den gode viljen | 1992 | Manus Regi: Bille August Også som TV-serie |
Söndagsbarn | 1992 | Søndagsbarn | 1992 | Manus Regi: Daniel Bergman |
Trolösa | 2000 | Troløs | 2000 | Manus Regi: Liv Ullmann |
Filmar for fjernsyn Endra
År | Originaltittel | Norsk tittel | År | Merknader |
1975 | Trollflöjten | Tryllefløyten | 1976 | |
1984 | Efter repetitionen | |||
1992 | Markisinnan de Sade | |||
1993 | Backanterna | |||
1995 | Sista skriket | |||
1996 | Enskilda samtal | Fortrolige samtaler | 1997 | Manus Regi: Liv Ullmann Også som kinofilm |
1997 | Larmar och gör sig till | I klovnens nærvær | ||
2003 | Saraband | Sarabande | 2003 |
Bøker Endra
År | Originaltittel | Norsk tittel | År | Merknader |
1987 | Laterna magica | Laterna magica | 1987 | Sjølvbiografi Omsett av Siri Ness |
1990 | Bilder | Bilder | 1991 | Om eigne filmar Omsett av Axel Amlie |
2004 | Tre dagböcker | Tre dagbøker | 2007 | Med Ingrid og Maria von Rosen |
Kjelder Endra
- ↑ Arntzen, Knut Ove; Svendsen, Trond Olav; Emilsen, Ann-Sofi S. «Ingmar Bergman» (på norsk bokmål). Store norske leksikon på snl.no. Henta 15. mars 2023.
Denne artikkelen treng referansar for verifikasjon. |
Bakgrunnsstoff Endra
- Ingmar Bergman ved IMDb