North Atlantic Treaty Organization (NATO, fransk Organisation du traité de l'Atlantique nord, OTAN) er ein vestleg forsvarsallianse grunnlagd i Washington, D.C. 4. april 1949 av ei rekkje vestlege land som følgje av erfaringane dei hadde gjort under og etter den andre verdskrigen, for å sikre medlemslanda sin fridom og sikkerheit. Hovudkvarteret til NATO ligg i Brussel. Sidan 2014 har Jens Stoltenberg vore generalsekretær i NATO.[6]

NATO


NATO-toppmøte i juni 2021 Sjå dette på Wikidata
Skipa4. april 1949
Eigenandel iNATO-hovudkvarteret
HovudkontorBrussel,[1] Brussel,[2][3] London[4]
LandBelgia
Grunnleggjar(ar)Paul-Henri Spaak,[5] Lester B. Pearson,[5] Gustav Rasmussen,[5] Robert Schuman,[5] Bjarni Benediktsson,[5] Carlo Sforza,[5] Joseph Bech,[5] Dirk Stikker,[5] Halvard Lange,[5] Ernest Bevin,[5] Dean Acheson[5]
Nettstadhttps://www.nato.int (engelsk)

Historie endre

Medan frykta for tysk revansjelyst rett etter krigen hadde spelt ei viss rolle, endra denne prioriteringa seg raskt etterkvart som den kalde krigen starta, særleg då Koreakrigen braut ut, og frykta for eit sovjetisk åtak på vestmaktene vart sentral. Vest-Tyskland vart medlem i 1955, mellom anna for å sikre NATO større industriell vekt i Europa. Kjernen av traktaten er artikkel 5, som slår fast at eit åtak på eit NATO-land er eit åtak på heile alliansen.[7][8]

Som eit svar på NATO, oppretta Sovjetunionen Warszawapakta. Åtaket kom aldri, og pakta sin femte artikkel vart fyrst tatt i bruk som fylgje av aksjonane i USA 11. september 2001. Alliansen har likevel spelt ei uvurderleg rolle for Vest-Europa si sikkerheit under den kalde krigen, og for forsoninga mellom tidlegare motstandarar.

Etter slutten av den kalde krigen og oppløysinga av Warszawapakta har fleire tidlegare medlemer av denne vorte medlemer av NATO i to utvidingsrundar, i 1999, 2004 og 2009. NATO omfattar no alle dei tidlegare Warszawapakt-landa utanom Sovjetunionen, dessutan Slovenia, Estland, Latvia, Litauen, Kroatia og Albania.

I 2005 vekka den tyske kanslaren merksemd med å ymte om at NATO burde reformerast.[treng kjelde] Særleg Tyskland og Frankrike ynskjer ei viktigare rolle for EU på kostnad av NATO.

Medlemsland endre

 
Kart over alle medlemslanda.

Forsvarsalliansen tel 32 medlemsland.

Medlemsland som grunnla NATO i 1949 endre

Medlemsland som vart medlem av NATO under den kalde krigen endre

Tidlegare Austblokk-land som har vorte medlem av NATO etter den kalde krigen endre

Innlemming av tidlegare nøytrale land endre

Sjå òg endre

Kjelder endre

  1. https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_152982.htm?selectedLocale=en.
  2. https://www.nato.int/cps/en/natolive/topics_49284.htm.
  3. https://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_144094.htm.
  4. https://www.nato.int/cps/en/natohq/declassified_194081.htm?selectedLocale=en.
  5. 5,00 5,01 5,02 5,03 5,04 5,05 5,06 5,07 5,08 5,09 5,10 «Meet the Signatories»; vitjingsdato: 20. januar 2023; kortnamn på forfattar: NATO; språk på verket: engelsk.
  6. NATO, «NATO Secretary General Jens Stoltenberg», NATO (på engelsk), henta 29. september 2022 
  7. NATO, «The North Atlantic Treaty», NATO (på norsk), henta 29. september 2022 
  8. Cooper, Camilla Guldahl: NATO i Store norske leksikon på snl.no. Henta 7. april 2023.

Bakgrunnsstoff endre

  Commons har multimedium som gjeld: NATO