Wikipedia:Utvald artikkel

(Omdirigert frå Wikipedia:VA)
Snarvegar:
WP:VA
WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er valt ut der.

Utvald artikkelEndra

Utvald artikkel   Kandidatar   Kalender

Arkiv: 20042005200620072008200920102011201220132014201520162017201820192020


I dag er det fredag, 21. februar 2020Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Hjalmar Christensen:

Hjalmar Christensen (1869–1925) var ein norsk forfattar og kritikar. Som ung tilhøyrde han den unge forfattargenerasjonen frå 1890-talet då han skreiv ei rekke viktige litteraturhistoriske arbeid som framleis har interesse. Seinare i livet skreiv han mange kulturhistoriske arbeid, både i fag- og skjønnlitterær form.

Christensen hadde alt i 1889 gjeve ut si første forteljing, «En frisindet. Et nutidsbillede.» I 1891 kom novellesamlinga Mat blod, der han skildrar tidas dekadanse. Som tittelen antydar er han mildt kritisk til fenomenet. Dekadanse i norsk samanheng er «utenpåklistret», hevdar han. Året etter forsøkte han seg med eit skodespel, Loths hustru. I 1893 kom skodespelet En seirherre, som skildrar brytingane mellom det nye borgarskapet og den gamle embetsmannskonservatismen. Romanen Bastarder (1894) var eit oppgjer med bohemane, medan skodespelet Folkets tjener var ein satire over demokratiet. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Bolken neste veke er om Inga frå Varteig:

Inga frå Varteig (1185–1234) var ei norsk kvinne som er vorten kjend som mor til Håkon Håkonsson, som ho fekk med kong Håkon Sverresson. Inga var ikkje gift med kongen, men bar jernbyrd for å prova at sonen var av kongeleg ætt. Dette fann ifølgje overleveringa stad i 1218, og er det einaste ein veit rimeleg sikkert om henne.

Inga Ingedotter var truleg frå Varteig i nærleiken av Sarpsborg. Truleg høyrde ho til ei god bondeslekt i Østfold. Det vart sagt av ho var svært vakker. Under eit opphald hjå frenden sin, Audun, ein av dei gjævaste mennene i Borg (Sarpsborg), vart ho kjend med Håkon Sverresson. Kjennskapen vart intim, og ho vart seinare gravid med barnet som skulle verte den store kongen av Noreg, Håkon Håkonsson. Inga spelte dermed ei viktig rolle i norsk historie. Ho fekk ei sentral rolle i skodespelet Kongs-Emnerne av Henrik Ibsen. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Utvald bokmålsartikkelEndra

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012201320142015201620172018
hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Paul McCartney (født 1942) er en britisk artist, komponist og låtskriver.

Han var medlem av The Beatles 1957–70 og Wings 1971–80. I tillegg til å spille bass i The Beatles sto McCartney sammen med John Lennon for det meste av vokalinnslagene og låtskrivingen i gruppen. McCartney står i Guinness rekordbok som den mest fremgangsrike komponisten innen moderne populærmusikk. Hans arbeid med og utenfor The Beatles utgjør over 50 sanger som har nådd «top ten» på hitlistene. Les mer her

visnowikidawikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Gullruten er en årlig prisutdeling og utmerkelse for den norske TV-bransjen.

Ved første utdeling, i 1998, ble det delt ut 12 TV-relaterte priser. Alle 12 eksisterer fortsatt med mer eller mindre samme navn. I 2019 blir det delt ut priser i totalt 36 klasser; 18 under hovedutdelingen og 18 under fagprisutdelingen. Mestvinnende programmer gjennom tidene er Dokument2, Nytt på nytt, P3 Gull, Skam og Heimebane. Les mer her

visnowikidawikisvwiki

Utvald dansk artikkelEndra

Utvald dansk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Aristoteles (384–322 f.Kr.) var en græsk filosof. Sammen med Platon regnes han for den, der har haft størst indflydelse på den vestlige verdens tankemåde.

Aristoteles var af lægeslægt og kom til Athen for at tage en højere uddannelse. Her studerede han på Platons akadem gennem 20 år. Han anerkendte i modsætning til Platon den fysiske virkelighed og mente, at mennesket kan stole på sine sanser som primære kilder til viden. Han troede på at nærme sig naturen med åbent sind for at lære den at kende.

Han skrev omkring 200 værker, hvoraf dog kun 31 er bevaret. Han var i en periode lærer for den senere Alexander den Store, og efter dette oprettede han sin egen skole i Athen. Aristoteles' lære fik indflydelse i Europa. Efterhånden blev filosofi synonymt med undervisning i Aristoteles. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Et komplekst tal er i matematikken en størrelse  , som kan skrives på formen

 

hvor   og   som angivet er vilkårlige reelle tal og hvor   er en særligt konstrueret størrelse med egenskaben

 

En løs beskrivelse af forskellen på reelle og komplekse tal er at de reelle tal kan opfattes som punkter på en tallinje. Addition svarer til en parallelforskydning langs linjen, og multiplikation svarer til en strækning af linjen. De komplekse tal kan opfattes som punkter i et talplan. Addition svarer til en parallelforskydning af planets punkter, mens multiplikation svarer til en strækning i kombination med en rotation af planets punkter. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Utvald svensk artikkelEndra

Utvald svensk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012
Utvald svensk artikkel velges ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

V för Vendetta är en amerikansk dystopisk thrillerfilm från 2005. Filmen bygger på den tecknade serien V for Vendetta, skriven av Alan Moore och illustrerad av David Lloyd, som publicerades åren 1982–1989. Filmen utspelas i London i en nära framtid där det totalitära och fascistiska partiet Norsefire har tagit makten över landet. Hugo Weaving spelar rollen som V, en maskerad och karismatisk frihetskämpe som söker hämnd mot de personer som vanställde honom. Natalie Portman spelar rollen som Evey Hammond, en kvinna från arbetarklassen som blir indragen i V:s planer. Stephen Rea spelar rollen som Eric Finch, en poliskommissarie som är medlem i Norsefire och som har i uppdrag att stoppa V. John Hurt spelar rollen som Adam Sutler, den diktatoriska partiledaren för Norsefire.

V för Vendetta har av många politiska grupper setts som en allegori mot förtryck av regeringen, där libertarianister och anarkister har använt filmen för att främja sina åsikter. Aktivisterna i Anonymous-gruppen har gjort Guy Fawkes-masken, som används av V i filmen, populär genom att ha på sig den när de protesterar offentligt. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki


Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Stockholms krogar, värdshus och restauranger kan följas tillbaka till medeltiden. Namngivna vinkällare från den tiden var exempelvis Spanska Druvan vid Stortorget där kung Johan III lär ha varit gäst vid 1500-talets mitt. Enligt en kunglig förordning från 1605 skulle det finnas sex privilegierade och namngivna värdshus i Staden mellan broarna (Gamla Stan). De blev därmed Stockholms första officiella storkällare som fick ta hand om hovets utländska gäster och främmande sändebud.

Under slutet av 1600-talet fanns 51 vinkällare, 81 krogar och 21 gårkök i staden. I mitten av 1700-talet fanns närmare 700 officiella krognummer i Stockholm. Med dåtidens invånarantal motsvarade det ett utskänkningsställe per omkring 83 invånare. Det rörde sig ofta om enkla etablissemang som drevs av medellösa kvinnor vilka fick serveringstillstånd som ett slags fattighjälp. De något ”finare” utskänkningsställena drevs av utbildade vinskänkar och traktörer. I ett regelverk från 1788 begränsades antalet traktörer i Stockholm till 50.

Bellman omnämnde 113 krogar i sina dikter. Bland dem märks Källaren Stralsund som kan dateras tillbaka till år 1502 och därmed räknas som Stockholms äldsta kända privata krog. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki

Veke 10Endra

Utvald nynorskartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald bokmålsartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald dansk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald svensk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki

Veke 11Endra

Utvald nynorskartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald bokmålsartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald dansk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald svensk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki